Pepparkakshus

Pepparkakshus

Fantastiskt pepparkakshus med staket och allt!

Visst är pepparkakshus fina! Varje år önskar man att man själv skulle kunna skapa ett fint pepparkakshus. I tidningarna visas sagolika varianter och på hemnet läggs vackra pepparkakshus ut till budgivning till förmån för välgörande ändamål.

Men alla som någon gång försökt sig på att bygga ihop ett sådant där färdigt hus-kit som man köper i affärerna vet att det inte är så lätt som det ser ut. Kristyren är svår att få jämn och oftast ser allt bara kladdigt ut! I värsta fall går huset sönder på vägen.

Jag är full av beundran för de som lyckas med sina pepparkakshus och för de som lyckas skapa helt fantastiska hus och byggnader som man själv aldrig skulle kunna drömma om att skapa av pepparkaksdeg. Jag har sett Sydneys operahus som pepparkakshus, jag har sett Eiffeltornet, slott med tinnar och torn, taj mahal och karuseller – allt skapat av pepparkaksdeg.

Ett år fick jag själv lust att försöka mig på något annorlunda. Det gick sådär. Jag funderade i flera dagar på hur jag bäst skulle gå till väga och kom fram till att jag först skulle bygga mitt hus i papper. Jag klippte ut pappersbitar, tejpade ihop dem och kollade att allting funkade, monterade isär delarna och använde pappersbitarna som mall under baket.

Jag kavlade ut pepparkaksdegen, la pappret ovanpå och skar ut en likadan bit ur degen. För att slippa flytta på de stora delarna så bakade jag ut degen på bakplåtspapper som bara var att lyfta upp och lägga på plåten.

Problemet började redan vid gräddningen. Jag tyckte att en byggnadsdel inte var tillräckligt gräddad och stoppade in den i ugnen igen, tyvärr var jag inte tillräckligt uppmärksam och biten blev lite väl bränd. Det såg inte alls så snyggt ut mot resten av bitarna så jag försökte på flera sätt mörka ner även dessa, men med uselt resultat. Jag bestämde mig för att strunta i missfärgningen och montera ihop bygget. Då upptäckte jag problem två, bitarna passade inte alls lika bra ihop som pappersbitarna! Det blev glipor och det var skevt. Då insåg jag varför det är så viktigt att kavla ut degen till samma tjocklek, för de bitar som var tjockare krympte på ett annat sätt än de tunna, och därmed så blev delarna i slutändan i olika storlekar.

Med mycket kristyr i gliporna fick jag tillslut ihop mitt pepparkakshus ändå. Den brända delen kunde jag vända mot väggen och slutresultatet blev okej. Jag lärde mig dock en del på vägen och mitt stora tips till alla som ska göra något pepparkaksbygge är att kavla ut degen i samma tjocklek till alla delarna! Då kommer det förmodligen gå mycket bättre med monteringen och pepparkakshuset blir snyggare.

Posted in bakning, tips.